torsdag 20 januari 2011

Blomsterbud och snabbinfo på reproduktionsmedicinskt centrum

Ja då har vi fått oss en snabblektion i hur man går till väga när man fryser in ägg. Helt otroligt vad duktiga dom är, men detta är ännu en sak att lägga till lista över saker man inte trodde man skulle få vara med om. Under tiden vi satt i väntrummet så hörde vi ett par berätta för sin gamla sköterska att dom nu väntade tvillingar. Då rös jag och blev så himla glad för deras skull. Tänk att ha väntat så länge och äntligen bli gravida! Fantastiskt!

Sen var det vår tur och eftersom allt måste gå undan nu så fick vi påbörjat medicineringen redan idag. Jag fick tabletter som ska ta bort östrogenet och sprutor som ska stimulera äggproduktionen, senare plussar dom på med ytterligare mediciner innan det är dags. Dagens uthämtning på apoteket har nu gjort att högkostnadsskyddet kickat in. Allt som allt känns det bra, men vi var ändå uppe på onkologen för att dubbelkolla så att dom vet att dom hinner rent tidsmässigt och så att hormonerna inte kommer påverka mig negativt. Jag fick klartecken från läkaren!

Väl hemma så dök det upp ett blomsterbud! Det var superfina tulpaner som arbetskamraterna skickat. Fick även fina blommor av Malin och Helen och Jocke i förra veckan. Blir så rörd över alla som visar att dom finns där för oss nu, och tack alla ni för era fina kommentarer här i bloggen. Det bygger på mitt jävlar anamma kan jag säga!

Här är dagen i bilder.









/ Sophie

11 kommentarer:

  1. Hej Sophie!

    Jag känner inte dig men umgicks med din svägerska Alexandra i skolan och hittade till din blogg från hennes.

    Det som ni ska gå igenom är så orättvist, cancer är en hemsk sjukdom.
    Det är inte rättvist att du drabbas som har hela livet framför dig och en underbar son att mysa med.

    Du kommer klara detta och vara mycket starkare när ni tagit er genom detta.

    Jag tänker på er och skickar postiva stärkande tankar till er.

    Kämpa på! Du fixar detta!

    Kram Pernilla

    SvaraRadera
  2. Åååh fasters lille sockis! <3

    SvaraRadera
  3. Gud vad du är stark. Kämpa på du kommer klara det här. Livet är orättvist men jag tror alltid att viljan vinner. Det sämsta man kan göra är att ge upp.

    Lycka till

    Kram

    SvaraRadera
  4. Trevligt att få se hela lilla familjen samlad på en och samma bild :-)

    SvaraRadera
  5. Vet inte vad jag ska skriva. Men vill skriva något till dej. Sitter här och gråter för att livet aldrig är rättvist. Det är tufft och det gör ont. Men det är samtidigtså underbart att få leva och livet är fullt av vackra saker! Mina bekymmer och mina sorger känns nu små i jämnförelse med dina.
    Det är klart att du klarar det här! Dumma dumma cancer! jag hejar på dig!Och tänker på er, fast att jag inte känner er.

    SvaraRadera
  6. Förresten, ska kanske säga att jag känner Danni. Våra mammor umgicks när vi var små. Och jag kommer också från Vellinge trakterna från början. Så jag hittade din blogg från hennes.

    SvaraRadera
  7. Jag hittade också din blogg genom Dannis blogg! Och jag ville bara skriva och berätta att jag läser! När andra skulle rulla ihop sig till en liten ångest-boll så verkar du inneha sånt fantastiskt mod och kämparanda. Jag blir så himla imponerad! Det finns ju liksom inget annat än att detta kommer bli en skitjobbig period men också "bara" en period.... och du ska leva ett långt liv efter denna skitperiod!

    Tack för att man får följa dig på denna jävliga resa!

    //Carro (asfaltblomman.blogg.se

    SvaraRadera
  8. Lilla fina Sophie.
    Livet är fan orättvist, en enda lång prövning.
    Men din kämpar glöd och ditt jävla anamma kommer ta dig långt.
    Mina tankar är hos er hela tiden, och det lilla lilla jag kan hjälpa till med i form av det kosmetiska,det gör jag så gärna. Bara så du vet!

    Styrke kramar i massor

    SvaraRadera
  9. Lilleman ser ju blond ut på bilden, har han slingat frissan? :-) Blir lite nervös av det här med äggplockning och hormoner: är de HELT säkra på att de inte äventyrar ngt för dig nu??? Får verkligen hoppas att de inte schabblar med MIN familj, för då ska de få se... :-)

    Puss o kram från faster i palmernas stad <3

    SvaraRadera
  10. Hej hej!
    Hittade hit från Daniellas blogg som jag följt ett tag. Ville bara skriva och berätta att jag numera läser även din blogg och att jag beundrar din kämparvilja något otroligt! Jag tror ni kommer fixa det här galant tillsammans!
    Hälsningar Kristin

    SvaraRadera
  11. Den där sprutan ser ut som mina insulinsprutor. Everything happens for a reason.. <3

    SvaraRadera