Tre droppåsar hängde i stället när vi började.
-Koksaltlösning
-Epirubicin (cytostatika)
-Taxotere (cytostatika)
Jag fick en jättegullig sköterska som var med under hela behandlingen på 3 timmar mest för observation ifall jag skulle få någon allergisk reaktion och sen för att ställa en hel del frågor, bla. ifall vi hade vapenlicens, hmmm :)
Hon skrattade själv lite åt den frågan men sa att det kunde vara relevant ifall man skulle behöva ha kontakt med psykiatrin.
När vi satte igång droppet och den ljusröda vätskan gick genom slangen och tillslut nådde min katetern i armen så rann tårarna. Allt blev så påtagligt och rädslan kom tillbaka för en stund.
Men nu är vi verkligen igång och i detta nu jobbar kroppen för fullt med att ta kol på mina dumma celler.
Fick även reda på att jag nu inte längre får delta i studien som jag haft sånt bry med utan måste avbryta det då jag fått blodpropp och går på blodförtunnande mediciner.
Inte värt och lägga ner mer energi på det nu och blir arg, men tråkigt att det blev som det blev bara.
Men som sagt det är ju cellgifterna som är den huvudsakliga medicinen som ska göra mig frisk. Det andra hade bara varit en bonus om det nu fungerar.
Fick även fler sprutor som jag ska ta själv för att hjälpa produktion av benmärg som tydligen också tar stryk av detta.
Efter sjukhuset hämtade vi upp mamma Stina och Julian och begav oss ut till Oxievångsbadet för babysimmet.
Nu är det Julians farmor Viveca som får ta över och idag fick vi sällskap av Daniella och Keila som även hon fick badat en stund.
Nu är det bara till att vänta och se hur man kommer må. Har ett lätt illamående och känner mig slut i huvudet efter denna dag, så nu tackar jag för mig!
/Sophie
Du är jätte duktig som kämpar på.
SvaraRaderaTänker på er..
kram Lina
Skönt att du äntligen kommit igång med behandlingen och hoppas att du inte ska må allt för dåligt av cellgifterna.
SvaraRaderaKram / Ramak
Jag känner dig inte, men jobbade med Rasmus på Grappa. Tänker jättemycket på er och läser din blogg. Längtar efter dina inlägg så att man får veta hur det går! Jag tycker otroligt synd om er att ni ska behöva kämpa med detta, men kämpa på! Det här ska ni vinna!!! Ville bara att du ska veta att vi är nog många som tänker på er!
SvaraRaderaStackars er, känner inte heller er, men du har verkligen berört mig, så himla stark du e.fantastisk!!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaSkönt att det är på gång, sa precis till min faster vilken kämpe du är, tar av mig hatten (om jag hade hatt nån). Hoppas också av hela mitt hjärta att du inte skall må alltför dåligt av behandlingen, skönt att du inte är ensam, utan har klippan vid din sida. Är det något jag kan hjälpa till med, så finns jag här. Krama Rasmus så mycket o pussa Julian, varma hälsningar från alla.
Essie
Så skönt för dig att det äntligen satt igång. Hoppas att du inte mår så illa. Kram
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaDu har berört även mitt hjärta. Jag tänker på dig och din fina familj! Styrke kramar, Malin
Hej!
SvaraRaderaDu känner inte mig heller, har trillat in på din blogg via Dannis blogg...
Min mammas väninna fick bröstcancer för några år sedan, och tyckte medicinerna var jättedyra. Hon blev rekommenderad att köpa en viss mjölkprodukt från skånemejerier som tydligen var jättebra mot illamåendet, och hon klarade sig faktiskt genom hela behandlingen utan tabletter mot illamående, drack bara denna dryck... Jag kommer inte ihåg vad den heter, och det är inte alla butiker som säljer den, men om du vill så skriv gärna om det i ngt inlägg så ska jag ta reda på vad den heter... Kanske kan hjälpa lite iaf..
Jag tycker du verkar jätte modig, kämpa på! Detta kommer du att klara med bravur!
Kram
Maria
Kära Sophie!
SvaraRaderaVi har bara träffats en gång, redan då gjorde du intryck på mig, söta du!
Nu blir det ännu starkare. Vilka kämpar ni är!!
Ni är så fina ihop du och Rasmus med er lille Julian.
Kämpa på, jag som så många andra tänker på Er!!
Kramar Malin Lindberg, Sommarrock
Jag har bara träffat dig som liten och en kort tid var du dagbarn hos mig
SvaraRaderaÖnskar dig all lycka i detta fruktansvärda som hänt!
Hej vi känner ju inte varandra men jag har läst din blogg....önskar att medecineringen ska hjälpa dig.....kämpa på snäckan kram på dig..
SvaraRaderaEwa
Kämpa på! Det måste vara ett jävla skit att behöva ghöra allt detta..men kämpa på för det finns ju inget annat alternativ än att fixa detta!!! Hejja dig!
SvaraRadera