Varje morgon när jag vaknar borstar jag igenom mitt hår och hoppas att det inte ska komma mer på borsten än vanligt, men snart kommer den dagen. Ca 2 veckor efter första behandlingen sa sköterskorna att mycket av mitt hår skulle ha försvunnit. Undrar hur jag kommer reagera när det händer och hoppas perukerna är färdig snart så man iallafall har en valmöjlighet.
Rasmus har varit en pärla idag som vanligt och busat och gosat med Julian och gått en långpromenad i området här medan jag legat i sängen och bara varit.
Får såna skuldkänslor över att det är såhär, att inte kunna vara till någon nytta stundtals.
Är rädd att Rasmus mår värre än vad han säger och det gör ont i hela mig! Vill bara att allt ska vara som vanligt och att vi ska fara runt både hit och dit som vi alltid brukar. Nu går dagarna så långsamt och blir enformiga för oss alla. Jag fundera också över om Julian kommer påverkas av detta. Jag orkar inte lyfta och bära runt på honom som vanligt längre, har knappt energi att busa med honom som jag brukar, men snart när detta är över då jäklar ska vi ta igen mycket!
Jag lovar dig Rasmus att allt kommer bli som vanligt igen och det vet jag att du vet också. Du har själv gått igenom detta och förstår mig bättre än någon annan i vad som händer i kroppen just nu!
Vad hade jag gjort utan dig och lilleman! Älskar dig! <3
Fick även ännu ett blomsterbud nu i förmiddags. De var från de fina mammorna i Limhamn, Tack tjejer!
Känns som det var evigheter vi sågs!
Nu har både Rasmus och Julian vaknat och vi ska sätta igång med middagen. Potatismos, fisk och remouladesås blir det idag!
Vi har börjat turas om att ta en tupplur när den andre känner att den har mer ork. Just nu är det jag och Julian som sover mest.
Såhär glad blir man när man ser mamma och pappa när man sovit en stund.
/Sophie
vilken underbar familj ni är, så starka, tilsammans tar ni er igenom detta. fortsätt kämpa på. kramar massor
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaUmgicks med din svägerska Alex i skolan och trillade på det sättet in här.
Följer både din och Rasmus blogg.
Ni har verkligen en kämparglöd och jag beundrar er att ni orkar skriva när det är som värst.
Fortsätt kämpa! Detta kommer du klara, denna kampen ska du vinna!
Tänker på er och skickar positiva tankar till er.
Många kramar till er alla tre
Fina blommor, ingenting gör en så glad som en blombukett :-) Det är många som tänker på dig och vill stödja.
SvaraRaderaHoppas ni orkar komma förbi imorgon (annars ses vi en annan gång)
Kramar / Ramak
Goa söta unge, vilket leende. Pussa o krama honom massor från mig. Tillsammans är ni en oslagbar kombination, en äkta kärlek som tar er igenom detta. Ej att förglömma Sophie, din enorma kämparglöd och jävlar anamma. Tänker på er och skickar massor av varma kramar från oss.
SvaraRaderaStor go kram
Essie
Tänker på dig kusin. Detta fixar du.
SvaraRaderaKram Ellinor.
Det var trevligt att höra av dig idag. Har du ork för ett kort besök imrgon så ring, jag är hemma hela dagen. Annars kanske vi kan höras på telefon. Kram
SvaraRaderaTur blommorna kom fram innan helgen=)...i tänker på dig !!!!//Puss o kram från mammorna=)
SvaraRaderaSophie, det är ok att vara trött, eller ledsen...eller både och. Det är mkt nu, men ni kommer klara det. Och som du själv skrev, Rasmus vet ju precis hur du mår just nu, han om någon förstår. Det plus att ni båda två är så starka människor kommer göra att ni klarar detta galant, och Julian kommer inte ens märka av att mamma mår lite dåligt innan hon är frisk igen!!! Kramar o pussar från svägerskan
SvaraRaderaHittade din blogg via en annan vän. Jag har en vän som också har fått cancer för 2 månader sen, dock inte samma.. Men de sa till henne att om hon rakar av sig håret så fort hon började tappa mer och mer skulle det vara lättare att acceptera cancern. Det var bara ett tips. Jag håller mina tummar för dig =) /sofie
SvaraRaderaSophie! ( Danskt uttal) ;)
SvaraRaderaSophie detta klarar du galant, klart att du känner dig orkeslös och trött... Men det blir bättre, du ska inte ha ångest över att du inte kan bära på lillkillen eller busa med honom, Rasmus verkar ju vara en underbar pappa, konsentrera du dig på att bli frisk, då kan du ta igen all tid som du inte hunnit busa med honom då.. Tänker mycket på dig hjärtat, tycker du e stark och vet att du har en massa jävlarannama i dig....
Kram Jane
Fröken lök jag skickar all min kraft till dig!!
SvaraRaderaHej, min sambo följer din blogg. Jag slängde en blick över nyss och känner igen dig väl, vi gick på samma skola (kirsebergsskolan) är jag nästan 100 på, du gick i A eller B klassen va?
SvaraRaderaJag vill säga att jag tänker på dig i denna svåra stund, Jag tycker du verkar så otroligt stark och dina blogg inlägg är för mig och min sambo inspirerande
Ola Fridén