Fina, fina Ni!

Tack för alla era stöttande kommentarer. Ni är så många och jag blir alldeles rörd när jag läser era fina ord.

Idag har jag mått bättre. Nu vänder det på riktigt och ångesten har släppt sitt tag för denna gången
Jag har inte vilat en enda gång idag även fast jag lätt hade kunnat slänga mig på soffan någon timme.
Ibland speciellt mot slutet av min "må dåligt vecka" så måste jag gå ifrån vad min kropp säger.
Jag kan inte vila varje gång för jag vet att det inte gör mig piggare i längden.
Jag mår bäst av att träffa min familj dessa dagarna och när dagen är slut så känner jag mig hundra gånger piggare.

Idag efter blodprovet så hjälpte pappa mig att handla hem lite mat. Han fick vara min bärhjälp medan Rasmus var på dagis med lilleman.
Och när vi kom innanför dörren med kassarna så satt Rasmus här i soffan till min förvåning.
Det hade tydligen gått hur bra som helst på dagis så han hade blivit hemskickad strax efter lämningen.
Så mellan 9-12 var vår lille pojk själv på dagis.
Lite arg och vresig hade han varit men inte ledsen för att vi inte var där.
Han måste ju anpassa sig efter alla nya regler så lite humör hade han haft.
Det löste dom bra med att ta en vända bort och titta på alla traktorer som vi har här kring nybyggena.

Snacka om att denna mamman var stolt!
Hoppas det går lika fint imorgon.

Dagen avslutade vi med mamma och pappa som var här på middag.

Imorgon är det dags för sjukhuset igen och den lilla kuren.
Det är precis att man hinner återhämta sig, men som tur är får jag inte så hemska biverkningar utav den.

Nu har jag även fått datum för röntgen och läkarebesök.
Den 27e januari är det dags för röntgen och den 31e januari har jag tid till min läkaren.
Antar att jag lär få beskedet då på hur allt ser ut.

Nu ska jag ta tillvara på mina två måbra veckor!