Fed Up!

Nu är det fjärde dagen sen jag fick mitt dropp.
Känns som det kommer ta längre tid att återhämta mig nu än vad det gjort de förra gångerna.
Har legat hela dagarna och bara vilat. Rasmus och Julian har varit på äventyr både i tisdags och onsdags, men idag är dom hemma med mig.
Jag har kunnat äta bättre än vad jag gjort tidigare såhär efter en behandling men har en hemsk huvudvärk som inte går att beskriva för andra än de som själv fått cellgifter.
Det är samma känsla som när man får eperubicinet. Då trycker och spänner det över näsan och pannan på ett väldigt obehagligt sätt. Känner mig frustrerad.
Vill bli av med det NU!!

Mår även fysiskt illa av vissa saker när jag tänker på dom. Som när jag ser mig själv ligga i sjukhussängen med de tre droppåsarna, eller tänker på lukten som finns på avdelningen, min duschkräm som numera inte tilltalar mig särskillt eller som när jag ger mig själv de dagliga sprutorna.
Förstår inte hur en tanken kan framkalla att jag verkligen vill kräkas.

Två gånger kvar nu men ju närmre slutet jag kommer desto med trött blir jag på allt. Jag känner inte att jag har lust att göra detta två gånger till. Det låter kanske lite men varje gång innebär inte bara stunden då jag är på sjukhuset, det är ju hela processen som följer med. Dagarna efter då jag vet att jag kommer må skit.
Känner mig färdig med detta nu, riktigt Fed Up!

Har även ringt kuratorn idag och hon ska nu hjälpa mig att anmäla det som hände sist jag opererades.
Fick även reda på att det inte står med i några journaler att jag varit där och att dom gjort ett ingrepp på mig så bara där har dom redan begått ett jättefel.

Nog ältat om detta.

/Sophie