Igår var jag på sjukhuset för inskrivning inför operationen.
Det gick bra tyckte jag och avdelningen såg inte helt deprimerande ut. Förmodligen har jag även turen att få ett eget rum så håll tummarna.
Fick även pratat med narkosläkaren som lyckades lugna mig bra. Har varit lite nervös för det här med att bli sövd. Tänk så somnar jag inte in riktigt eller vaknar upp som jag ska, ja många tankar som snurrar.. Men som hon sa; du har nog aldrig varit så övervakad förr som du kommer att vara då, så det behöver du inte oroa dig för.
Efter det så var det möte med sjukgymnasten. Hon mätte min förmåga att röra på armen och axeln så att de har något att jämför med sen när det ska tränas upp igen. Övningarna som jag ska göra sen får jag reda på efter operationen.
Så redan på kvällen nästa söndag läggs jag in eftersom jag är först ut på måndagmorgon.
Därefter hoppas jag bara att såret ska läka fint, att sårvätskan ska avta relativt fort så de kan dra dränaget så jag får åka hem.
Japp, sista veckan med två bröst, sista veckan med tumör. Ja vad säger man. Valet är ju inte svårt när man vet vad man slåss mot, men tyvärr känns det jobbigt på ett vis ändå.
Men efter det som hänt hittills så vet jag att jag även kommer lära mig leva med det och acceptera det. Detta blir också en vardag.
/Sophie
kram och styrka och fett lycka till!!!!
SvaraRaderaVad skönt att du fick ett bra intryck av avdelningen och att narkosläkaren kunde lugna dig. Jag håller tummarna för att allt går bra med operationen och läkningen!
SvaraRaderaKram från Helena
Lycka till!
SvaraRaderaJag är 38 år och i nuläget skulle jag nog inte sakna mina bröst. När valet handlar om liv eller bröst så verkar det ju så enkelt... men jag tror jag förstår ändå hur du tänker och vill försöka uppmuntra dig.
DU är så mycket mer än dina bröst. Din personlighet och utstrålning ligger inte där.
Tänk... så slipper du bröstsvett på sommaren!
Tack o lov så finns det så mycket hjälpmedel idag, behå, inopererade bröst längre fram om du tycker det behövs...
Jag önskar dig all lycka.
Hej Sophie!
SvaraRaderaElin heter jag och har börjat läsa din blogg. Jag tycker du ären kämpe, kom bara ihåg att det är tillåtet att inte orka med jämnt! Jag tror att din op kommer gå kalas, den lilla erfarenhet jag hunnit införskaffa mig ( är sjuksköterska) är att dessa op för mina par alltid gått bra, så det tror och hoppas jag på för din del med! Jag vill ge dig en bamsekram och önska lycka till :) exakt var ligger Mölnbo förresten? Kram Elin S
Glöm det jag skrev om Mölnbo, har jobbat natt så snurrade till det lite.... Kramar igen!
SvaraRaderaJag beundrar dig. Din styrka och positiva syn.
SvaraRaderaLycka till!
Sophie! Du skriver så fantastiskt fint om dina tankar och känslor! Jag är så imponerad.Din kvinnlighet, din åtråvärdhet och din strålande personlighet finns oavsett dina bröst.Vi är så präglade av vad media och andra vill forma oss till. Min egen erfarenhet är att jag blivit starkare av att"bara" ha ett bröst kvar. Konstigt men sant. Det vi går igenom gör oss lyhörda och mer mänskliga! Det kommer att gå bra! Kram från metta.
SvaraRaderaMånga lyckatillkramar!
SvaraRaderaBc-syster.
Hej och all lycka till dig!
SvaraRaderaJag har skrivit innan, fick gjort en mastektomi på UMAS/Sus 101101 och trivs så pass bra att jag skall operera bort det ´friska´ bröstet också 2012.
Jag hade det trots omständigheterna bra på sjukhuset och det är en erfarenhet och positivt minne.
Du är fin! :)Hälsn. ´Budda´
Du kommer att fixa detta också...tänk så mycket mod och styrka du redan har haft i allting. Och även om det är känsligt detta med bröst och kvinnlighet så är det ingenting att mista om man får ett liv i utbyte...så tänkte jag i alla fall. "Ta det ni behöver bara ni ger mig tillbaka mitt liv"....massor med styrkekramar
SvaraRadera