söndag 5 maj 2013

Det ljusnar.

Det känns lite konstigt att skriva inlägg efter så lång tid. Ni som följt Sophies och efter hennes bortgång min blogg vet ju allt som hänt. När jag fick antidepressiva utskrivna så kunde jag äntligen bromsa den nedåtgående spiral jag var i. Jag kunde så smått fungera i vardagen.  Men jag märkte också hur hämmad man blev på andra plan.  Orden slutade komma till mig. Jag kunde helt enkelt inte formulera mig, sätta ord på känslorna. Därför mina kära vänner har jag inte skrivit.
Men idag är en annan dag och jag tänkte på er. Alla ni som så tappert följt oss på vår vandring.
Till er vill jag säga att jag är tacksam för varenda en av er. Jag vill fortsätta där jag slutade, berätta om Julians och min vardag.  Jag vill berätta för er att nu ser jag ljust på framtiden. Sakna kommer jag aldrig sluta göra men ilskan och hopplösheten lägger sig  och kvar blir de fina minnena. Precis som så många av er sa åt mig att det skulle bli en dag.

Julian växer så att det knakar. Vetgirigheten varvas med trots så intensiv att jag ibland funderat på att rymma. Men mest av allt är han helt underbar min lille prins. Vår lille prins. Julian har pratat mycket om sin mamma på sista tiden. Något som fick lärarna att be honom ta med en bild så att han också kunde visa p berätta om sin mamma. Han hade också med sig lapptäcket med bilder på han och hans mamma tillsammans. Var inte där och såg det själv men fick höra att han var mycket stolt. Lilla starka pojke du förstår inte  stolt jag blir. Klart att det blir påtagligt att situationen är orättvis. Ett hugg av sorg söker sig upp till ytan och ögonen tåras. Saknar dig älskling. Men jag rör mig vidare precis som du ville /R




24 kommentarer:

  1. Fina Rasmus. Fina Sophie. Fina Julian. Ja, lilla Julian. Lilla STORA Julian. -Genom honom och i våra hjärtan kommer Sophie alltid leva vidare.
    Du är en kämpe, Rasmus, och det är skönt att höra att du kan må bra. Det SKA du få göra, även om du oxå ska få vara ledsen. Känna dom där känslorna om hur orättvist det är. Men sen ska du må bra. :) Sug åt dig varje positiv känsla o lev. Det är du värd. Jag tänker ofta på er <3
    Hälsa o krama på hela familjen. /Fanny o Julles fästmö Ella

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig bild. Skönt att få läsa att du verkar må bättre nu. En dag i sänder, brukar man väl också säga.
    Ha nu en fortsatt fin vår och en härlig sommar önskar
    /också en mormor

    SvaraRadera
  3. Hej o välkommen tillbaka.

    Skönt att höra att ni mår bättre. Och visst svider det i hjärtat, något som kommer att göra dig påmind genom livets gång.

    men härligt att läsa något nytt på bloggen.
    KRAM i massor.

    SvaraRadera
  4. Så underbart att du kommit ur den värsta svackan....Tyvärr är det baby-step som gäller ibland. Kan riktigt se Julians stolthet när han fick visa sitt lapptäcke och en bild på hans mamma! Så bra och så viktigt! Hoppas att ni nu kan njuta av en underbar vår! Styrkekramar mariab

    SvaraRadera
  5. Härligt med en uppdatering, har tänkt så ofta på dig och Julian och undrat hur ni har det. Skönt att höra att du mår bättre. Önskar dig och Julian en härlig vår och sommar! Kram från bloggläsaren Marie

    SvaraRadera
  6. Skickar styrkekramar från Luleå till dig fina Rasmus och din fina Julian! Tänker ofta på er! Härligt att läsa att du verkar må bättre!/Eva

    SvaraRadera
  7. ...en så'n fin överraskning att se några rader från dig och så fint att läsa att du mår bättre! Har tänkt på dig/er ofta och undrat hur ni haft det. Ta hand om er!

    SvaraRadera
  8. Jag kan inte greppa att det snart gått ett helt år. Jag drömmer ofta om henne och vaknar då alltid med ett leende. Hon kämpar från andra sidan för att vi ska ta oss vidare! Men som du skriver, det är ofta i glädjen som orättvisan blir påtaglig. Svårt är det, men det går. Tack för uppdateringen. Kram till er!

    SvaraRadera
  9. Vad roligt att du orkar skriva igen. Har tänkt så mycket på dig och Julian fast jag inte känner er. Då jag är mamma själv så får jag en stor klump i halsen när jag läser om hur Julian tog med ett kort på sin mamma....så fint gjort! Kram

    SvaraRadera
  10. En stor kram till dig o Julian. Tiden läker men ett sorgearbete måste få ta tid o du gå igenom de olika faserna. All kärlek till er båda på vägen. A

    SvaraRadera
  11. Hej Rasmus!
    Oj så härligt att du mår bättre nu! Och så otroligt fin son du,(ni) har. Jag förstår att du är så otroligt stolt över honom.
    Ha det så jätte gott och sköt om er, du & Julian!
    Många styrkekramar från tvillingmamma Lotta, Skellefteå

    SvaraRadera
  12. Hej Rasmus!
    Har kikat in här varje dag för att se hur det går för er, nu när jag ser att du skriver igen blir jag så glad.
    Förstår att du kommit en bit på väg. Önskar dig och Julian en bra sommar med mycket bad och lek. Kram

    SvaraRadera
  13. Hej på er!
    Fint inlägg, jag e så glad att det går på rätt håll för er...mer kan jag inte säga, tänker ofta på er, det ska ni veta...skickar en stor varm sommarkram till er båda och er ängel i himlen

    SvaraRadera
  14. skickar all omtanke o kärlek till dig och Julian, jag blev så glad när jag läste din uppdatering och bilderna som swissade förbi när jag tänkte på J berättelse inför sina dagis kompisar. Sophie känner nog också all värme och kärlek från er och från alla oss andra, Sophie är ett fint minne som alltid kommer att finnas kvar hos oss, men jag är helt säker på att hennes största önskan är att du och J kommer att må bra och att ni går vidare i livet, kramar

    SvaraRadera
  15. Vad härligt med en uppdatering igen, och än mysigare att det återigen finns ljus i tunneln för dig. Allt har sin tid! Önskar Er en riktigt fin sommar. /Sus

    SvaraRadera
  16. Tack alla för era fina ord. Ska försöka fortsätta. Så slönt att kunna skriva av sig igen! /R

    SvaraRadera
  17. Så härligt tt höra ifrån dig igen. Visdomsordet stämmer nog : När det är som mörkast, skymtar alltid ljuset.

    SvaraRadera
  18. Hittade den här bloggen via en annan blogg skriven av en tjej som har cancer.
    Det är alltid lika gripande att läsa om insjuknade människors öden, och om bloggaren dör får man ju väldigt sällan veta hur livet ter sig för dem som blev kvar.

    Tycker därför det är starkt av dig att berätta vad du känner.
    Livet går vidare, trots allt.

    Jag tänker ofta, varför skulle inte JAG drabbas då så många andra gör det. Tror att jag är frisk i dag, men vem vet något om morgondagen...

    Och jag tycker som du också om det här med pengar - och vad de satsas på. Resor till månen, vapen? När forskning skulle behöva så mycket mer.

    Stor kram till dig och Julian!

    SvaraRadera
  19. Härligt att höra i från dig igen!

    SvaraRadera
  20. <3
    från Christina i svedala

    SvaraRadera
  21. Vad härligt att du är tillbaka i bloggvärlden!! Vi ser fram emot att få se lite glimtar från ditt och Rasmus liv! Kram Jenny

    SvaraRadera
  22. Caroline Ahmed14 maj 2017 kl. 11:26

    Jag heter Caroline Ahmed från New York. Efter 6 års äktenskap utan barn har jag äntligen blivit gravid. Älskling till Gud Allsmäktig min Kära syster skriver till dig att dela med dig vad Mallam Abudu har gjort. Jag sa till mig själv att jag Kommer att vittna om Mallam Abudu gör detta med örtmedicin, jag mailade dig för en begäran av ditt graviditetsmedicin förra året efter att ha sett andra kvinnors vittnesmål på en hemsida online bestämde jag mig för att uttrycka min tro och komma överens med dig. Din graviditet Medicin och du bad för mig att vi kom överens om att jag skulle bli gravid, Hallelujah !! Ja, jag blev gravid två månader efter och jag är nu 4 månader gravid ära till den allsmäktige guden. Jag vet att jag kommer ha en smidig och enkel leverans snart. Kontakta honom. mallamabuduspiritualhome@gmail.com

    SvaraRadera