onsdag 30 maj 2012

Först tufft för att sedan bli bättre....

Vaknade med en tung känsla av ensamhet. Kände egentligen inte att jag orkade något alls men fick till slut ändan ur vagnen och gjorde lite idag. 
Chattade med diakonen från kyrkan här nere i Trelleborg och fick lite kraft. Jag samlade mig och ringde en präst jag funderat på och som jag vill ha till Sophies begravning. 
Lyckades också bestämma tid för sagda gudstjänst i Kirsebergs kyrka i Malmö.

 Sophie döptes där en gång i tiden och det känns bra att vi på något vis är i en kyrka som hon hade ett band till.

Senare på kvällen tog jag mig till Svedala där jag hjälpte till med lite småsaker nere på föreningen. Jag behövde komma ut o se lite andra ansikten om än bara för ett par timmar men jag kände i hela kroppen att det gjorde mig gott att träffa alla bekanta, prata, grilla korv o faktiskt tillåta mig själv att skratta o le lite..Ständigt påmind om min Sophie men mer som att hon var där och tyckte det var ok att jag roade mig lite.

Min kära pappa både hämtade och lämnade mig så när det bjöds på en öl så behövde jag inte tacka nej heller. 
Jag är så glad att jag har min familj och alla dessa vänner som hjälper mig genom detta helvete. Även kyrkans diakon som jag tillsvidare kallar "T" har varit till så fantastisk stor hjälp. Redan i fredags när Sophie lämnat oss tog hon tag i mig och lotsade mig genom dagen. I ett kaos av sorg, saknad, ilska och förvirring var hon där och visade vägen med sitt underbara sätt. Räddad... uppdragen till vattenytan igen.

Jag har bestämt mig för att ha en ängel med ett svärd i annonsen. Det känns rätt för min krigarprinsessa.. Eller krigarängel... Saknar dig Sophie.






Min älskade hustru.
Julians underbara mamma.
Vår krigarprinsessa

 Sophie Cerbach Dahl
29:e Juni 1984
har idag den 25 Maj 2012
lämnat oss i stor
sorg och saknad.

Älskad för evigt,
aldrig ensam eller glömd.
Starka tillsammans!

Vi vet att du vakar över
och skyddar oss.
Vår älskade Chopzki!

Rasmus & Julian





<min baby....
/R

40 kommentarer:

  1. Fantastiskt fint skrivet!
    Den här bloggen blir en fin dagbok för dig och Julian i framtiden och mitt i din jobbiga tid hjälper du andra i liknade situation att sätta ord på sina känslor och känna sig mindre ensamma.
    Klart Sophie vill att du ska fortsätta skratta, ha kul och leva! Er kärlek lyser om dina inlägg, saknaden är stor - alla pauser du kan få i planering av allt praktiskt och mitt i din stora sorg gör dig gott.
    "en rörd och berörd bloggläsare"

    SvaraRadera
  2. Skickar en stor kram till en fantastisk människa! All styrka och kärlek till dig!

    SvaraRadera
  3. Känner dig/er inte men känner FÖR er!
    Kom in på Sophies blogg av en slump för längesen o blev berörd! Kärlek mellan er så man riktigt kan ta på den!
    Sååå vackert skrivet av dig
    Tankar!

    SvaraRadera
  4. Du skriver så fantastiskt fint. Såklart vill hon att du ska bearbeta för sedan leva fullt ut. Hon kommer alltid följa er. våga skratta när du känner för det, det är inte fel på något sätt. Va underbart att du får det stödet du behöver, det ska ni verkligen ha, du och lilleman. Tack oxå för att du delar med dej av allt. Kämpa på!!

    SvaraRadera
  5. Otroligt berörd av Sophies hemska öde och ditt fantastiska mod! Din kärlek till Sophie lyser så stark i det du skriver, är så ledsen för er skull. Kramar!

    SvaraRadera
  6. Känner för er och sänder all styrka jag kan uppbringa!

    SvaraRadera
  7. Du gör Sophie stolt där hon är. små steg på vägen som är livet gör det som känns rätt för stunden. Du ska veta att du är en riktig inspirationskälla det finns en krigarprinsessa som är stolt!!

    SvaraRadera
  8. Du skriver vackert och ärligt i din tunga sorg!
    Skickar styrkekramar!
    /Sofie

    SvaraRadera
  9. Rasmus, du och Danni skriver på exakt samma gripande sätt! Svårt att håla tårarna borta, men har tänkt mycket på det du skrev häromdagen.. jag måste bli bättre på att berätta för nära och kära hur mycket jag älskar dem, tack för den lektionen! Storkram Hanna (mamma till Ellen)

    SvaraRadera
  10. Åh Rasmus, vad fint du skriver. Vi är många som är ledsna med dig och finns det någonting du behöver el som vi kan göra har du så många omkring dig som ställer upp. Sophie kommer alltid att finnas med dig, hon kommer aldrig försvinna. Aldrig! Hon kommer vaka över dig och Julian och se till att ingenting ska få hända er.

    Ps.Vilket fint låtval med Guns n roses, underbar låt <3

    SvaraRadera
  11. Så fint, ett väldigt passande namn. Du är fantastisk!!

    SvaraRadera
  12. massor av styrka till dig och Julian!

    SvaraRadera
  13. Jag är inte religös öht men det är bland annat för situationer jag fortfarande är medlem i svenska kyrkan, de gör ett så fint och viktigt jobb för människor som har sorg. Känns fint att veta att du får hjälp.

    SvaraRadera
  14. Vill bara skicka en cyberkram till dig och din fine lille kille! Blir så berörd av ert öde. Tack för att du delar med dig, du lär oss andra att ta tillvara på vardagen när den känns tråkig och tung! För det finns de som skulle göra allt för att få ha den där tråkiga vardagen tillsammans igen... För att citera en tänkvärd låt "Har du bara hälsan kvar, håll käften och var glad!" Jo, det ligger något i det! Ta hand om dig! /En som följt Sophies blogg

    SvaraRadera
  15. Tänker på Er och på Sophie. Hoppas hon har det fint där hon är nu, och att ni hämtar er på ett OK sätt, inget kommer så klart bli vad det var, men leva livet för hennes minne när det går. Varma tankar från en bloggkompis till Sophie.
    Kram Ida

    SvaraRadera
  16. Skönt att höra att du orkade ta dig ut och få en trevlig stund bland vänner där du kunde få le och känna dig lite glad, om än bara för en stund, men ack så viktigt.

    Annonsen du skrivit innehåller starka och fina ord.

    Tänker på dig ofta, ofta, varje dag!

    Massor av kramar från Malin <3

    SvaraRadera
  17. Visst får och ska man skratta mitt i sorgen. Den sistnämnda är så överväldigande och så svår att beskriva när den inträffar att man behöver få sig ett skratt ibland. Förstår så väl att du har det tungt nu.

    Blir alldeles rörd när jag ser din fina dödsannons till Sophies ära.

    Kommer att tänka på när jag fick se min mammas annons på begravningsbyrån för första gången för drygt ett år sedan.
    Jag började stortjuta och får lite av den känslan tillbaka nu när jag ser din annons här. Det blev lite vått bakom ögonlocken.
    Hälsar Nincasol med en kram full av empati.

    SvaraRadera
  18. Finaste jag någonsin läst, Usslupp!!! <3 Helt rätt! Älskar dig. Puss från storasyter

    SvaraRadera
  19. Rasmus, du och Danni skriver så fint om eran lilla Sophie. Era bloggar berör mitt hjärta.Många styrkekramar Dessan

    SvaraRadera
  20. Hej! Du skriver så fint fortsätt med det, tror att det hjälper att sätta ned ord, dom finns kvar. Jag lever sen 20 år med mannen i mitt liv med oss har vi Ida snart 25,som förlorade sin mamma vid 2 års ålder i denna gräsliga sjukdom. Sen har vi fyra till vuxna i din ålder och äldre och barnbarn. Du ska leva vidare och man får ha roligt o skratta det vet du att din fru ville.
    Varma kramar till dig och Julian! Ulla

    SvaraRadera
  21. Du skriver så fantastiskt fint och så som jag önskade min kärlek skrev om mig om jag inte fanns.

    Man känner verkligen att Sophie finns med hela tiden, och att hon vakar över dig & Julian.

    Varmaste kramarna till er båda.

    Maria & Andrea

    SvaraRadera
  22. Fine Rasmus....jag blir så rörd av allt du skriver...Så stolt ängeln Sophie blir när hon blickar ner och vakar över er...och vad underbart med din fina familj, den är viktigt när sånt här händer....jag följer dej o Julian på er fortsatta väg...skickar kanske ett litet vykort då och då och piggar upp, jag har blivit så enormt berörd av Sophies blogg..kram till er alla från en bloggläsare i Malmö

    SvaraRadera
  23. Ta hand om dig Rasmus. Kärlek från Karin <3

    SvaraRadera
  24. Min fine, goe Rasmus, annonsen är så vackert och fint skrivet.
    Fortsätt att följa ditt hjärtats röst,all kärlek, styrka och många varma styrkekramar till er.
    Essie

    SvaraRadera
  25. Det känns så konstigt att se hennes namn så där. Det namnet har jag skrivit tusentals gånger och det har varit med mig så långt jag kan minnas. Sophie och jag delade det där med konstiga efternamn och jag kunde störa mig på folk som aldrig lärde sig stava till Cerbach... Min finaste Sophie. Nu gråter jag igen och det känns som tårar är det enda sättet att få ut det som gör ont inuti. Saknad, ilska, sorg, aldrigheten... Det är så förbannat tomt utan henne. En vecka har känts som ett år. Min varmaste kram till dig Rasmus.

    SvaraRadera
  26. En styrkekram till dig och er fina son! Vet vad du går igenom!Har flera änglar i himlen :( Men de kommer för alltid att finnas vid ens sida även om man inte kan ta i dem fysiskt.

    SvaraRadera
  27. Vilken fin annons du har gjort till Sophie.
    Hon är säkert väldigt stolt över dig.
    Du skriver så väldigt fint om din Sophie.
    Kram
    Marie

    SvaraRadera
  28. Jag känner inte er.. Vet inte vem Sophie var. Jag är bara en okänd bloggläsare. Och ändå har jag aldrig berörts av någon som av Er, av Sophie... Jag är själv mamma, till två små underbara barn och bara tanken på att inte få finnas för dem är det mest smärtsamma jag kan föreställa mig...
    Jag beundrar dig för att du orkar skriva vidare så vi får följa er kamp... Jag har som sagt ingen aning om vem ni är men Ni är i mina tankar här hemma VARJE DAG!!!

    SvaraRadera
  29. Har följt bloggen sen en tid tillbaka. Läste hennes sista inlägg ett par gånger men nu var det ett par veckor sedan jag var inne här.
    Mina ögon fylldes direkt med tårar när jag förstod.... All styrka till dig och din son genom tiden ni har framför er.

    Mina tankar är hos er.

    SvaraRadera
  30. Ser att jag och Sophie är födda på exakt samma dag, exakt samma år. Det känns märkligt att se det så tydligt och hur mycket man ska uppskatta livet. Läser till sjuksköterska just nu och hoppas jag får chans att hjälpa en massa människor...

    Fortsätter läsa denna bloggen, som så många andra också gör. Du hjälper så många andra bara genom att skriva, skriva vad tusan du än har i huvudet. Tack!

    SvaraRadera
  31. Tänker på dig och önskar dig allt gott! Du ger så mycket av dig själv precis som Sofie gjorde genom att dela med dig av din otroliga sorg.

    Skickar massor med styrkekramar!Maja

    SvaraRadera
  32. Herre gud vad man blir tagen av allt detta. Man vill bara sätta sig ner och gråta trots att man inte känner er. Såg precis Sofias Änglar på tv. Önskar att de kunde komma hem till er och göra något riktigt fint för er, ett slott.

    SvaraRadera
  33. Hej Rasmus! Jag är sååå fruktansvärt ledsen och berörd av det som hänt. Trots att jag inte känner Sophie så har hon berört mig oerhört mycket. Jag vet vad sorg innebär, jag har också förlorat en mycket nära person. Det gör ont, fruktansvärt ont, men det blir bättre och det tunga i bröstet och den där kvävningskänslan försvinner så småningom...

    Jag tänker på dig och lillkillen ofta. För några veckor sedan födde jag en dotter. I och med detta förändrades livet. Det fick en mening. Jag är så enormt tacksam för det jag har.

    Tack Rasmus för att vi får följa med på din och Julians resa. Och tack för att du ger oss alla perspektiv på vår egen tillvaro och hur viktigt det är att ta hand om de sina. Helt plötsligt kan allt förändras....

    Kram från mig

    SvaraRadera
  34. Jag beklagar sorgen från djupet av mitt mamma-hjärta.

    Och om du visste hur mycket jag beundrar dig Rasmus, på så många olika vis!! Du är så stark och kärleksfull och jag vill bara ge dig en stooor kram!

    Tänk vilken lycka för Sofie att hon trots sitt alldeles för korta liv hann uppleva det största och viktigaste av allt, kärleken. Och det fick hon i massor!! Givetvis främst från dig, Julian och familjen men även från alla oss bloggläsare som har följt hennes kamp.

    Sofie sitter stolt och vakar över er, det vill jag lova!

    All kärlek, värme och stryka till er!
    Tillsammans är vi starka.

    Kramar Anna

    SvaraRadera
  35. Jag läser dina inlägg och vet inte vad jag ska skriva. Vad kan jag tillföra som kan få er att må bättre. Kan bara skriva att jag tänker på er alla varje dag...

    varma kramar

    SvaraRadera
  36. Skickar en varm kram till er så här på lördagsmorgonen...tänker så på er, en bloggläsare i Malmö

    SvaraRadera
  37. Bäste Rasmus! Så bra du är på att uttrycka dig. Jag och familjen tänker på dig ofta och pratar om både dig och Sophie så gott som varje dag. Sophie finns i våra hjärtan. Du är fantastisk. Finns det något vi kan hjälpa till med? Vi binder en krans av kärlek runt er och hoppas att de kan ge lite stöd i all smärta och oerhörda saknad. tusen kramar från Maggie

    SvaraRadera
  38. jättefin
    kram
    Natalie

    SvaraRadera
  39. Skickar mina tankar och varmaste kramar till er. <3

    SvaraRadera
  40. Tårarna öser ner för mina kinder, känner SÅ starkt för dig och Julian. Du får inte glömma att leva, Sofie kommer alltid att vara vid din sida och du kommer att klara detta. Alla mina tankar går till er!

    SvaraRadera